Adventsmys och en nykomling bland fikabrödet

I lördags hade jag lite adventsmys hemma hos oss med vänner. David hade åkt till sina vänner i Stockholm och jag kände inte för att vara själv, så det blev en sista minuten inbjudan till detta bara någon dag innan. Det blev lite brådskande att komma på vad man kunde baka och bjuda på, så det blev en klassisk mjuk pepparkaka, vanliga pepparkakor och kex med brieost, och så en saffranskladdkaka, något som jag inte testat förut. Den föll helt i min smak, men vet inte om det är något för alla, då den har en väldigt stark smak av saffran. Vill ni testa så är receptet nedan:

Saffrankladdkaka

100 g smör
1/2 g saffran
100 g vit choklad
2 ägg
2 dl strösocker
2 dl vetemjöl

Smör till formen, och ev. kokos!

Gör så här: Sätt ugnen på 175 grader och smörj en form, om så önskas kan du "bröa" den med kokos. Smält sedan smöret i en kastrull, tag från plattan och ha saffranet och chokladen i bitar. Rör om så att chokladen smälter. Rör ihop socker och ägg i en skål och blanda ned smörblandningen i smeten. Rör försiktigt ned mjölet och häll sedan smeten i formen. Grädda mitt i ugnen i 20 minuter. Låt kakan svalna i formen. Sikta över florsocker och servera kakan kall!

Under kvällen hade man också möjlighet att grilla sig en marshmallow i kaminen, vilket uppskattades. Det kanske är något att ta fasta på till julafton!

Huset är nu adventsfint med mycket röda tyger, dukar och massor av hyacinter. Alla sinnen är viktiga för den rätta julstämningen. Det ska lukta jul, smaka jul, julmusik ska flöda ur högtalarna och ljus ska glittra. Kylan utomhus och värmen inomhus hjälper till att få den rätta känslan. Nu väntar vi bara på snön!

Och äppelträdet har fått sin ljusslinga. Jag har länge letat en sådan där gammaldags ljusslinga med "glödlampor", och förra veckan fick vi helt oväntat en sådan av mina föräldrar, som en förtidig julklapp. Tack för det!

Efter detta julstökande så har David och jag gjort upp en plan över resterande bestyr, så att vi kan njuta av adventstiden och inte stressa.  Och jag har bestämt mig för att ta det mer lugnt om dagarna, och bara mysa med Olof här hemma. Idag, första dagen i december, så har vi hittills bara hängt i soffan och kramats och sovit om vart annat, inte så tokigt!

Matsalen

Här kommer lite bilder från vår fantastiska matsal.. om man får vara sådan. Julpyntat och klart!  Vi har fyndat möbler på auktion och loppisar ett tag nu och på så vis fått ett trevlig rum att umgås i.

Vi har också fått upp en ny tavelvägg, och denna tycker jag blev bättre än den vi hade i lägenheten. Jag fick inspiration från en bild på instagram att sätta tavlorna inom en bestämd ram, som en rektangel, så att det ändå bli en helhet av alla olika bilder och ramar. Motiven i tavlorna kommer nog bytas ut snart, så fort vi framkallat någon bild på Olof så åker han upp på väggen också!

Detta fantastiska skåp köpte jag på secondhand för en femhundring, och min snälla pappa hjälpte till att köra hem det. Även om det ser ut att vara gjort i bast och bambu, så väger det multum, med en tjock trästomme på insidan. Jag har verkligen sett fram emot att ha ett hem och samla på sig charmiga möbler och så, därför har vi varit flitiga och hållit koll på auktioner och secondhandaffärer. Det tar lite tid, men det känns så mycket roligare än att handla på Ikea, och både bättre för miljön och plånboken!

Gardinerna har jag sytt av dukar, vilket sparar mycket fållningsarbete, och det blev tillika en lägre kostnad än att köpa tyg på metervara, winn winn!!

Och så har jag ju äntligen fått min älskade pinnsoffa, som jag suktat efter så länge. Ända sedan jag var liten och vi hade en träsoffa i köket i stugan, så har jag tyckt att det är så trivsamt och velat ha en sådan. Nu har vi äntligen plats för det, och matsalen (låter lite högtravande kanske?) har utnyttjats flitigt redan. Given plats i soffan har Olofs geggamoja-hund, redo att gosas med när som!

Det här blev ett hastigt inlägg, men bättre det än inget alls. Nu har jag i alla fall hållit mitt löfte om att blogga om matsalen, vi hörs!

Ett litet dilemma

Jag har ett litet dilemma, som handlar om bloggandet och att finna tid till det. Just nu är vår bebbe inte på humör om dagarna, och när man får en stund över då han sover får man välja noga vad man lägger tiden på. Nu i dagarna har jag lagt tiden på att göra klart vårt matrum och sytt julgardiner, vilket jag gärna skulle lägga upp bilder på, men när? Sen ska det ju julbakas lite snart, och sys dukar och draperier, och helst dragkorvar till fönstren! Jag skulle ju väldigt gärna dela med mig av både projekt och recept, men just nu får jag välja mellan att lägga tid på bloggande eller att få tid till att fixa och pyssla. Och utan fixande och pysslande så finns det ju snart inget att blogga om. Men imorgon har jag tänkt lägga upp lite bilder från matrummet - och resten av blogginläggen får helt enkelt ramla in eftersom, när tiden finns.

Apropå tid, så kommer vi vissa morgnar inte ur sängen förrän sent på förmiddagen, då natten varit hektisk och lång. Som denna morgon, då solen lyste in i sovrummet och Olof låg och jollrade medan jag halvsov bredvid. Med sådana här stunder så gör det inte så mycket att det inte fanns tid till att  sy den där duken idag heller... vissa dagar får man vara glad att man plockat ur diskmaskinen och hängt tvätt - och vad är väl det att blogga om??

Det är förresten snart midnatt, och jag bör sova, godnatt på er!

Julekrans och utomhusfix

Idag har jag haft en pysselstund på förmiddagen, och fick då för första gången använda min härliga pysselbod, som den så fint kallas. Jag och David har fått oss en varsin bod i uthuset, David har gjort sin till en snickerboa, med lite cykelgrejer och längdskidor. I "min" bod finns trädgårdsredskap, krukor och en arbetsbänk där jag kan plantera om blommor, binda kransar och spara på bra att ha grejer.

Arbetsbänken är gjord av två benbockar och tre breda plankor, och där kan man spilla jord och smutsa ned bäst man vill. Det är  bara att ta piassavakvasten  och röja undan när man är klar!

Igår gick jag ut till skogen för att plocka material för att göra en dörrkrans, och samlade på mig grönmossa, kottar och lingonris. Kransstommen har jag köpt på en plantskola för en billig penning och den lindade jag sedan mossa runt med hjälp av sytråd. När första varvet med mossa var klart stack jag sedan in kvistar av lingonris lite här och var, sedan gick jag ett till varv med sytråden och lindade fast några tallkottar. Jag tog fasta på det gamla uttrycket "less is more" och nöjde mig med detta. Inget rött band, inga äpplen, inga rosetter. En grön krans rätt och slätt, med bara naturmaterial. 

Efter att jag gjort kransen nyttjade jag lite restmaterial till att göra en "ljuslykta". Jag fyllde en gammal presentkorg med mossa och kantade den med gran- och lingonris, sedan tog jag ett trasig glas på fot och satt i mitten. Det blir nog en prima ljuslykta i vintermörkret. 

När jag var ute i skogen hade jag turen att hitta en stor nedsågad gran vid kanten av golfbanan, och plockade då åt mig lite grankvistar. Dessa har jag lagt vid trappavsatsen som man kan torka av skorna på. Så nu ser det mer välkomnande ut när man kommer till oss.

Till sommaren har vi pratat om att måla dörren grön, i samma kulör som fönstren är, det kan nog se fint ut. Jag gillar inte riktigt dörren vi har nu. Den passar inte till detta 1800-tals hus. Men dörrar är dyra har vi märkt, så den får nog sitta kvar tills vi bygger om förstukvisten.

Äppelträdet har också dekorerats, men frågan är om vi ska sätta upp en ljusslinga också!?

Tovade tofflor till kalla små fötter

Här om kvällen hade vi syjunta hemma hos oss. Då gjorde jag klart ett projekt som jag började med för sex år sedan, när jag gick textillärarutbildningen. Vi fick då lära oss att tova både det ena och det andra, och roligast var det att våttova tofflor tyckte jag då. Jag gjorde några stora tofflor, men sedan gjorde jag även dessa av bara farten. Just då hade jag ingen att ge dem till, och sedan har de fått ligga i en låda fram tills nu. Så nu har tofflorna fått en skinnsula och snöre. Lite glesa är dem, och skulle nog kunna ruggas ihop ytterligare, men det är försent att tänka på nu när jag sytt på detaljerna!

Tofflorna är lite stora för Olof just nu, men det gör inte så mycket. De värmer gott på kalla små bebisfötter.

Dessa tofflor är tovade från kardad ull med såpa och ljummet vatten. Vill man göra tovade tofflor finns ju det enklare alternativet att virka eller sticka ett par tofflor i ullgarn som man sedan tovar i tättmaskinen!

Säg hej till vår nye vänn, Mr Morris!

Vårt första projekt i huset är genomfört, renovering av sovrummet på övervåningen! Det tog oss lite längre tid än väntat, men ändå inte mer än 2-3 veckor. Eftersom vi ändå bara bott på nedervåningen så har det inte spelat oss någon roll att det har varit byggdamm och målarfärgsburkar på hela övre plan. Men nu är det klart, och det ska bli så mysigt att få flytta in.  

Så här ser det alltså ut, omöblerat. Senare får jag lägga upp bilder på det färdiga resultatet, men vi får se när det blir. Just nu har vi ingen säng som vi får upp för trappen, och kan därför inte flytta upp än. Nedan kommer bilder från renoveringen, och givetvis en bild på hur rummet såg ut innan vi gav oss ann det.

Så här såg det alltså ut innan, en gammal rosa tapet och ett obehandlat trägolv som fått missfärgningar av tidigare möblemang. Tapeten som satt på väggen hade börjat släppa på sina stället så steg ett för oss blev att dra loss så mycket tapet vi kunde för att inte riskera att den nya tapeten sedan lossnade.

Under den övre tapeten satt en annan tapet som även den släppte, och kvar blev en luddig fiberträskiva, som verkade vara boven i dramat. Ingenting verkade fästa på denna yta, så vi beslutade oss för att spackla ut ojämnheter och sedan grundmåla den. Att dra tapeter och göra allt underarbete är nog det som tagit längst tid, och det är ju så tråkigt också, jämfört med att måla och tapetsera.

Taket fick också en strykning av vitfärg och golvet grundades med vit panelgrund för att skydda mot kvistgenomslag. När allt detta var genomfört började det bli dags för den roligare delen. Listerna och golv målades i en kulör som vi tyckte matchade tapeten. Lama heter kulören och går i gul-beiget. Vi valde en halvblank golvfärg då en allt för blank färg skapar så mycket reflektioner, vilket vi inte vill ha.

Efter två strykningar var det äntligen dags för tapetsering. Vi fick en snabbkurs i hur vi skulle gå tillväga av min pappa, och sedan satte vi igång!

Inte var det lätt att välja tapeter, men vi fastnade i allafall för en ur Morris och Co's kollektion som heter Fruit - och så här i efterhand är vi väldigt nöjda med det valet!

Odlingsplaner

Idag har jag drömt mig bort till vårens odling och börjar göra en lista på vad vi vill odla. Nästa steg blir att läsa på om vilka grönsaker som trivs tillsammans och börja utforma land. Allra helst skulle man ha grävt land nu redan på hösten och gödslat och kalkat för att få bra jord, men det hinner vi inte tyvärr. 

Grönsaker att odla:

Tomat

Gurka

Fänkål

Majs

Sockerärtor

Bönor

Kål

Spenat

Squash

Morot

Potatis 

Broccoli 

Hoppas på att dessa kan trivas i den jord vi har här i trädgården, tydligen så har tomten en gång i tiden haft ett enda stort potatisland, så potatis bör ju iallafall gå bra! 

Förutom grönsaker så vill vi ha en kryddträdgård och så klart massa fina blommor så som stockrosor, vallmo, lavendel, solrosor och pioner. Och David har önskat att vi planterar massa lupiner', så det ska vi så klart också ha!

Allt sådant här kostar ju endel så jag ska nog börja spara redan och sedan får nan ju se det som ett livslångt projekt, vilket är en tillfredsställande tanke. 

Första riktiga snön

Förra veckan kom den första riktiga snön för säsongen. Jag var upp och bytte blöja på lillen mitt i natten och förstod inte vad det var för konstigt ljus ute, men sen insåg jag ju att det var snö på backen som gjorde det fina skenet. När jag gick ut morgonen därpå såg trädgården så här magisk ut, och jag kände att jag måste dela med mig av det vackra. Tyvärr har det ju redan töat bort, och nu längtar jag verkligen efter lite vinterväder!

Som ni ser har vi nu flyttat in i huset och nästa helg har vi hunnit bo här en månad. Det har varit mycket att stå i men nu hoppas jag på att komma igång med bloggandet igen. Det största problemet nu är att ladda upp bilder på bloggen, då vårt internet inte är så bra för tillfället, och sedan ska man ju finna tid till att blogga också!

Här kommer det anläggas grönsaksland till våren, och så ska vi plantera ett fruktträd till Olof. Det känns ändå bra att flytta in i huset nu på hösten, så att vi verkligen har tid att planera hur vi vill göra med trädgården och läsa på om odling. Tack och lov han jag få ner lite tulpanlökar i landet i alla fall, innan det var för sent. Det kommer bli fint till våren när man kan plocka in en egen blombukett från sin egen trädgård... det här har jag drömt om så länge.

Nu säger jag tack och hej och hoppas att nästa inlägg inte kommer att dröja!

Chokladpudding à la rawfood

Jag blev så sugen på något "chokladigt" häromdagen och mixade då ihop en chokladpudding gjord på frukter. Det blev riktigt gott. För syns skull garnerade jag med lite nötter och mandarinklyftor, men det är nog godast utan!

Chokladpudding
1 banan
1 avokado
4 dadlar
någon msk kakao efter smak

Mixa ihop och ställ i kylen en stund innan servering - ett alternativ är att mixa puddingen med ingredienser som legat i kylen innan!

Bloggens vara eller icke vara...

Nu var det över tre månader sedan jag uppdaterade bloggen, och själv börjar jag fundera på om bloggen ska få finnas eller ej. Ska jag ha en blogg bör jag ju posta något inlägg lite oftare än så.

Sedan sist jag skrev så har det hänt väldigt mycket. Största förändringen är nog att denna lilla varelse har kommit till världen och nu är en del i vår lilla familj. Så mysigt och omvälvande!

Sedan har vi äntligen köpt ett hus också, som vi får flytta in i om 2 1/2 vecka. Jag har inga jättebra bilder på huset men det lär väl komma några fler på bloggen framöver, om bloggandet fortsätter. 

Att vi flyttar till detta hus betyder dock att vi flyttar ifrån kvarteret Levanten och till kvarteret Ålen istället... vad händer då med bloggnamnet? Jag tror det får hänga kvar ändå!

Och i och med detta inlägg känner jag att det är självklart att fortsätta blogga, och med detta nya hus blir det massor av nya projekt, både inomhus och utomhus. Vi hörs snart igen!