Julekrans 2.0

Fick lite kransmani i helgen och gjorde två till kransar, för att hänga på grinden. Så nu ser det julefint ut mot vägen också!

Dessa kransar gjorde jag av granris som jag surrade fast med tråd runt en metallringsstomme. Metalltråden hittade jag hängandes i uthusboden - kvarlämnat från tidigare ägare. Jag tycker det är kul att gamla redskap från långt-förr-i-tiden ligger kvar, och lika så gamla fina bräder och annat material som denna metalltråd. Som gjort för en pysselgalning som mig!

Sedan sydde jag rosetter och knöt fast upptill. Jag tycker det är hopplöst att knyta vackra rosetter, så jag syr dem alltid istället. Fusk, jag vet!

Ja, det var allt för idag... vi får väl se om det blir ytterligare någon krans innan julen är förbi...

Julekrans och utomhusfix

Idag har jag haft en pysselstund på förmiddagen, och fick då för första gången använda min härliga pysselbod, som den så fint kallas. Jag och David har fått oss en varsin bod i uthuset, David har gjort sin till en snickerboa, med lite cykelgrejer och längdskidor. I "min" bod finns trädgårdsredskap, krukor och en arbetsbänk där jag kan plantera om blommor, binda kransar och spara på bra att ha grejer.

Arbetsbänken är gjord av två benbockar och tre breda plankor, och där kan man spilla jord och smutsa ned bäst man vill. Det är  bara att ta piassavakvasten  och röja undan när man är klar!

Igår gick jag ut till skogen för att plocka material för att göra en dörrkrans, och samlade på mig grönmossa, kottar och lingonris. Kransstommen har jag köpt på en plantskola för en billig penning och den lindade jag sedan mossa runt med hjälp av sytråd. När första varvet med mossa var klart stack jag sedan in kvistar av lingonris lite här och var, sedan gick jag ett till varv med sytråden och lindade fast några tallkottar. Jag tog fasta på det gamla uttrycket "less is more" och nöjde mig med detta. Inget rött band, inga äpplen, inga rosetter. En grön krans rätt och slätt, med bara naturmaterial. 

Efter att jag gjort kransen nyttjade jag lite restmaterial till att göra en "ljuslykta". Jag fyllde en gammal presentkorg med mossa och kantade den med gran- och lingonris, sedan tog jag ett trasig glas på fot och satt i mitten. Det blir nog en prima ljuslykta i vintermörkret. 

När jag var ute i skogen hade jag turen att hitta en stor nedsågad gran vid kanten av golfbanan, och plockade då åt mig lite grankvistar. Dessa har jag lagt vid trappavsatsen som man kan torka av skorna på. Så nu ser det mer välkomnande ut när man kommer till oss.

Till sommaren har vi pratat om att måla dörren grön, i samma kulör som fönstren är, det kan nog se fint ut. Jag gillar inte riktigt dörren vi har nu. Den passar inte till detta 1800-tals hus. Men dörrar är dyra har vi märkt, så den får nog sitta kvar tills vi bygger om förstukvisten.

Äppelträdet har också dekorerats, men frågan är om vi ska sätta upp en ljusslinga också!?

Tovade tofflor till kalla små fötter

Här om kvällen hade vi syjunta hemma hos oss. Då gjorde jag klart ett projekt som jag började med för sex år sedan, när jag gick textillärarutbildningen. Vi fick då lära oss att tova både det ena och det andra, och roligast var det att våttova tofflor tyckte jag då. Jag gjorde några stora tofflor, men sedan gjorde jag även dessa av bara farten. Just då hade jag ingen att ge dem till, och sedan har de fått ligga i en låda fram tills nu. Så nu har tofflorna fått en skinnsula och snöre. Lite glesa är dem, och skulle nog kunna ruggas ihop ytterligare, men det är försent att tänka på nu när jag sytt på detaljerna!

Tofflorna är lite stora för Olof just nu, men det gör inte så mycket. De värmer gott på kalla små bebisfötter.

Dessa tofflor är tovade från kardad ull med såpa och ljummet vatten. Vill man göra tovade tofflor finns ju det enklare alternativet att virka eller sticka ett par tofflor i ullgarn som man sedan tovar i tättmaskinen!

En liten skattkista

David och jag har skapat en liten skattkista med grejer till den lille. Det är ju ändå 3 1/2 månad kvar, men några saker har vi hunnit samla på oss. Det mesta har jag gjort, och lite annat är sådant vi fått. Jag blir så bortskämd från höger och vänster just nu, alla är så snälla och hjälpsamma och jag har fått både låna och ärva mammakläder och lite smått till lillen. Vad har jag gjort för att förtjäna all denna snällhet?

Mitt senaste bidrag till lådan är dessa dresser som jag sytt, den högra snickarbyxan är gjord av två skjortärmar och blev förvånansvärt charmig. Och sedan fick jag en tryckknapps-mojjäng av David i present, och vips öppnades en värld av möjligheter då man syr babykläder, så det fick bli en pyjamas också. Har ingen aning om vilken storlek eller ålder det kommer passa, men det visar sig!

Energin är tillbaka!!

Äntligen har jag hittat tillbaka till min energi. En härlig vecka i skidbacken med Davids familj ligger bakom oss, och nu när jag börjat jobba igen efter lovet så är det ljust både när man cyklar till jobbet och ljust när man cyklar hem. Fantastiskt.

Och på köksbordet står fina vårblommor vi fått av mamma, och när dessa är det första man ser när man kommer in i köket på morgonen kan man inte bli annat än glad.

Och i vårens tecken har vi börjat så lite också, tyvärr bara persilja, basilika och några rädisor. Men det finns massa annat jag vill så också, som tomater, aubergine och zucchini, men då bör man ju nästan ha ett växthus.

För att ta igen den tråkmånsighet jag ägnat mig åt i början på detta år har jag nu satt fart med lite projekt hit och dit. Jag har bland annat plockat fram symaskinen och sytt lite små plagg. Det är så roligt att sy babyplagg då det nästan inte går åt något tyg och sömmarna är gjorda i ett kick. Dock är det ganska pilligt när det kommer till detaljer så som kantbandet i halsringningen på en tröja.

 

 

Fler tyger ligger och väntar, och en halvmeter tyg räcker förvånansvärt långt då plaggen är i storleken mindre. Sedan börjar det väl bli dags att ta tag i surdegsbakandet också, det ska jag nog göra på stört!

14:e december - Dekorera mera!

När jag var på blomsterarrangemangskvällen så fick jag en massa idéer på dekorationer och pyssel jag skulle kunna göra. Dessa idéer har legat och grott och jag har inte vetat om det skulle bli av eller ej. Men idag har jag gjort slag i saken och genomfört det jag funderat på.

Jag såg en så fin ljusstake på Hedvigs trädgård, som var som en svävande krans med fyra ljus och klädd i grön mossa med små tallkottar. Kom då att tänka på en ljusstake vi har hemma som jag kunde dekorera på liknande sätt.

Denna skål-kombinerade ljusstake köpte jag på secondhand för ca fem år sedan. Tidigare jular har vi haft den framme på vardagsrumsbordet med apelsiner i. Men i år har den inte fått komma fram, av den enkla anledningen att jag inte riktigt gillar den som den ser ut i sin enkelhet. Men med lite mossa och kottar så är den återigen uppskattad.

Nu när snön nästan försvunnit igen gick det bra att hitta lite mossa och kottar i skogen. Det känns bäst att plocka sin egen mossa, för då kan man försäkra sig om att den plockas på ett ställe där det finns gott om mossa. Mossan som finns på stormarknaderna kan både vara fraktade lång väg och ha plockats på så vis att stora fält av mossa rensats bort.

För att få fast mossan runt kanten, tog jag en bit av den i taget och virade fast med grön sytråd, och fortsatte så varvet runt. Efter det tog jag ett till varv med tråden för att få fast kottarna. Tråden gick lätt att kila fast mellan kottens flikar, vilket gjorde dem smidiga att linda fast runt kransen. Det här lilla pysslet tog inte lång stund, men gjorde att jag åter vill ställa fram denna "ljusstake-skål" på bordet. Kanske fylld med några juläpplen?

Så ett tips är att tänka en extra gång innan du gör dig av med något du tröttnat på, det kanske går att förändra med enkla medel?

2:a december - Pepparkakshus

Här kommer "lucka nr 2" - Årets pepparkakshus...

... egendesignat så klart, av David och mig. Det tog otroligt många timmar att färdigställa... jag vill nog inte tänka på hur mycket tid vi lade ner... fast inte gör det mig något. Det var några välspenderade timmar. Jag tycker det saknas en trapp till huset, men David tyckte det var bra som det är.

Vi har murat både skorsten och husgrund till detta hus, av små pepparkaksbitar som vi skärde ut i deg och sedan gräddade. Sedan prydde vi fönstren med ännu mindre bitar, för att få känslan av ett gammalt stenhus.

 

För att krångla till det ytterligare, ville jag ha ett böjt tak. För att få till det var vi först tvungen att bygga ihop huset, och sedan grädda tak-delarna var för sig, eftersom delarna måste vara varma för att kunna forma i den böjda form som gavlarna har. Så när de kom ut mjuka och varma från ugnen fick vi hålla snabbt forma dem på plats och hålla fast dem där till de stelnade. När de stelnat och fått rätt form, kunde vi då limma fast dem på riktigt, med smält socker.

Nedan är lite bilder från själva byggandet. Det är förvånande vad lätt det går att dölja några skavanker med lite kristyr!!

Japp, det var lucka nr. 2. Jag hoppas detta inspirerade er till att baka ett eget pepparkakshus om ni inte redan gjort det, för kul är det.

Nu ska jag jula vidare.... Vi ses imorgon!

Snickarbyxan

När man inte hittar det man söker i klädaffären får man ta och sy det själv. Jag har letat hur länge som helst efter  ett par justa snickarbyxor, men kunde inte hitta det i någon av alla klädaffärer. Så i början av april gjorde jag slag i saken och sydde mig ett par snickarbyxor istället. Jag har sytt snickarbyxor förut, så jag letade upp mitt gamla byxmönster, som jag tillverkade då, och började klippa. Gjorde dock några enkla förändringar så som knytband istället för knäppen.

Det lustiga med det hela nu är att snickarbyxor börjar dyka upp lite här och var i butikerna igen, men jag har min egen design. Och ska nog sy ett par till David också. Snickarbyxor är ju ett fantastiskt plagg!

En värmande kopp?

Än är det mörka, kalla kvällar som behövs motarbetas bäst det går. Jag har kommit på att dessa gamla kaffekoppar är alldeles perfekta som ljuslyktor och kan sprida lite värme och ljus en tråkig kväll.. Det ända man bör tänka på är att porslinet i kopparna måste vara ganska tunt så att ljuset går igenom. På loppisar finns massor av dessa fina koppar, som bara väntar på att bli ljuslyktor!

Kanske dags för en uppdatering?

Här på bloggen står det stilla, vilket är ett tydligt tecken på att mitt övriga liv är ganska "körit". Jag har precis börjat nytt jobb, som hem- och konsumentkunskapslärare på Engelska skolan, och försöker hinna med så mycket roligt som möjligt på fritiden. Så här kommer en uppdatering vad som hänt de senaste veckorna. Kreativt har det i alla fall varit.

Jag har bland annat köpt lite tyger, och även "hittat" några hos mamma, och av dessa sytt kuddar till soffan samt ett (omtvistat) flaggspel. 

Tygerna är av alla möjliga mönster och färger, men enligt mig matchar de perfekt tillsammans. Och för att inte tala om soffkuddarnas matchning till mattan.

Vimplarna, eller flaggspelet, sydde jag för att ha ute på taket. Jag tycker de höjer mysfaktorn avsevärt, men ni får självklart ha en helt annan åsikt. Jag bryr mig inte ;)

 
Flera middagar har intagits på taket, som i söndags kväll, då hemmagjord sushi stod på menyn. Taket har också fått sig lite plantor och kryddväxter... mestadels för trivsamheten, för när det lagas mat glömmer jag lätt bort att det finns kryddor på taket.


I mitten på förra veckan hade jag ett litet kreativt kaos inne i köket, då bröd och muffins skulle bakas på samma gång. Största problemet var nog inte att baka dessa, utan problemet var den rådande platsbristen då vi hade två spisar i köket, var av ingen på rätt plats. Den ena skulle till återvinningen och den andra in i köksbänken.

Sådana här kaosartade bilder läggs sällan upp på en blogg, utan bara de vackra välkomponerade visas. Men här har ni sanningen, fullt naturligt när jag jag är i farten. Vi har nu kommit lite längre i köksbyggandet och fått i väg den gamla spisen och börjat bygga om bänken och gjort plats för den nya. Men än är det en bit kvar.

Vi bestämde oss för att behålla så mycket som möjligt av den gamla inredningen eftersom vi vill ha vårt retrokök kvar. Därför bjuder ombyggnationen på en del problemlösning och prövning av ideér. I dagsläget har vi kommit så här långt.

Sen ska en spisfläkt upp, samt hyllor och en fin bänkskiva. Golvet ska även bytas, men vi har inte riktigt bestämt oss till vad, så det är lika bra att avvakta. Nu måste jag springa vidare. Puss!

Sömnadsmarathon

Förra helgen och i början på denna vecka hade jag ett sömnadsmarathon utan dess like. Det fanns ingen hejd på det hela. Och jag påstår mig ogilla massproduktion? Men jag har en ursäkt, jag kunde helt enkelt inte finna bromsen på symaskinen. Det fanns bara en gaspedal.

Förutom bikinin har jag sytt ett linne och en blus. Sedan har jag även mönster och tyg för en skjorta till David, men den har jag inte hunnit börja på än... det kom några vikariedagar emellan.

Detaljen vi halsringningen på linnet har jag gjort genom att fläta samman tre remsor av tyget och sedan sytt på flätan för hand. Eftersom jag flätar klippta remsor, utan att sicksacka eller fålla dem får flätan ett liten spretigt uttryck. Jag tycker det är en fin detalj, men för att det inte ska gå upp allt för mycket har jag bränt/smält trådarna i en ljuslåga. Om tyget är av syntetmaterial behöver man inte ens nudda lågan för att få trådarna att smälta. Så var på din vakt.
 

 Nu är jag inte den som är överförtjust i syntetiska tyger, men just detta skira tyg i gammelrosa kunde jag bara inte låta bli då det såldes som stuvbit för två guldpengar.

Plaggen är lite skrynkliga just nu, det är nämligen så att jag skickat ner mitt strykjärn till Gävle.

(Och nu har jag spenderat ytterligare 25 minuter på att sitta framför datorn. Nu lovar jag mig själv att gå ut i solen och njuta av våren)

DIY: Sy din egen bikini

Okej, skämt åsido. Jag tänker inte lägga upp en steg-för-steg-guide om hur man syr sin egen bikini. Dock hoppas jag att detta kan ge er inspiration för att själv prova sy en egen bikini.

Det finns så många fördelar med att sy sina egna plagg. Du har möjlighet att välja precis vilket tyg du vill, det är oftast mer ekonomiskt, och du får ett hållbart plagg (om du syr noggrant) i den modell du önskar.

Jag har länge letat en 50-tals modell på bikini eftersom jag är trött på de pyttesmå modellerna som oftast säljs i butikerna. Men när jag inte hittade vad jag önskade bestämde jag mig för att sy en bikini istället. Inlägget om DVs badmode-reportage som Emma Sundh skrivit om på bloggen Emmas vintage, peppade mig ytterligare till att sy något med vintage-känsla.

Tyget köpte jag som stuvbit på Ohlsons tyger för 55 kr, och då har jag nu efteråt hälften av tyget kvar. Kanske ska jag sy en baddräkt när jag ändå håller på?

Några tips om du ska sy en bikini/baddräkt är att ha en allround-nål på maskinen, eller en särskild trikånål. Sedan ska du tänka på att välja en riktigt elastisk söm, jag tog sicksack! Eftersom baddräktstyger är väldigt elastiska ska du även tänka på att göra dem mindre än dina kroppsmått.

För att få till kuporna på min bikiniöverdel tog jag en av mina behåar, som började bli gammal och sliten, och klippte ut kuporna. Då blir det lättare att forma tyget runt och få den bekväm. Om du inte vill klippa sönder någon behå finns det ju givetvis kup-inlägg att köpa.

Lycka till!

Och plötsligt har 3 timmar bara flytit iväg, och samma kaffekopp värmts 4 gånger.

Så kan det bli, när man är uppslukad av ett sömnadsprojekt. Tiden bara rinner iväg medan man frenetiskt syr, och provar, syr och provar. Sprättar. Nålar. Klipper. Syr och provar.

Det är så det går till när jag tillverkar egna plagg. Utan mönster prövar jag mig fram, och gör justeringar. Fördelen med det är att man får ett helt unikt plagg, nackdelen är att man aldrig får till samma mönster igen om man skulle råka gilla modellen och vill göra den i ett annat tyg. Men men. Den här gången vet jag inte om jag blir så nöjd. Det är ett kämpigt viskostyg som jag syr i, som nog helst skulle klippts på diagonalen. Nu blir det bara bubblor här och där, och ett vackert fall, ja det kan jag glömma. Men det fina är att man lär sig något. Trial and error är sannerligen en bra pedagogik.

Idag har jag stängt underklädesverkstaden och syr på en klänning. En klänning jag tänkt ha på mina vänners bröllop i sommar. Om den blir bra, vill säga. Nu ska jag knåpa vidare och fortsätta svära över alla bubblor och rynkor! Tjolahopp! 

En gråregning dag kan man lika gärna sitta inne och sy.

Idag har det varit en riktigt går dag, och jag har försökt att utnyttjat denna gråa dag på bästa sätt. Det gör man enligt mig bäst genom att sy. I fredags när jag var och vikarierade såg jag så himla fina spetskanter på slöjden att jag var tvungen att åka förbi Olhssons tyger på vägen hem för att köpa mig någon spets.

Det visade sig att de hade två olika elastiska spetsband. Perfekt för söta detaljer på underkläder, och det var precis vad jag tänkte sy. Jag har så många spillbitar av elastiska tyger som inte räcker till mer än ett eller högst två par trosor. Så för att utnyttja dessa tygbitar har jag idag sytt två trosor och en topp.


Det är så schysst att sy egna kläder, för då får man dem (oftast) precis som man vill ha dem. Trosor tycker jag är hopplöst att hitta i bra modell. Antingen är de snygga och små, eller så är de stora och fula. Jag vill ha stora och snygga trosor. Och när jag skriver stora menar jag inte till storleken, utan jag vill ha dem heltäckande, och gärna upp till naveln.

Mest nöjd blev jag med det här setet, väldigt heltäckande, och väldigt bekvämt. Och snyggt enligt mig!  

 

Inspirationen är hämtad från 50-talet, och eventuellt (dvs. om jag hittar rätt tyg) kommer jag sy en liknande bikini till sommaren. Kanske inte lika heltäckande, för några solstrålar vill man ju ha också.

Och nu, tack vare sommartiden och det faktum att molnen just försvann, hinner jag med en promenad i solnedgången!

Hantverkssug

Idag har jag vikarierat halvdag igen, och då äntligen som slöjdlärare. Oftast har jag hoppat in på fritids och som klasslärare på lågstadiet, och jag har även vikarierat i köket på förskola. Därför är det roligt att någon gång få vikariera inom det jag är utbildad till.

Att hänga i en slöjdsal och se eleverna arbeta med händerna gör mig själv sugen på att slöjda. Just nu känner jag för att starta igång hundratals hantverksprojekt på samma gång. Jag får massor av idéer och vet inte riktigt vart jag ska starta. Men nu har jag i alla fall bestämt mig för att göra ett par tunna vårvantar i senapsgult ullgarn (Karisma) och sedan har jag börjat virka på en krage som så småningom ska få en tillhörande svart klänning.

Det kan vara roligt att ha flera projekt igång samtidigt (så länge de håller sig inom en rimlig gräns), för är det så att jag tröttnar på att sticka vantar kan jag bara växla till att virka på kragen... eller kanske börja sy den där klänningen.

Om jag har tråkigt kan jag alltid nysta garn.

Jag har en förmåga att samla på mig material i drivor, och främst textilt material, som tyger och garn. Alltid snubblar man över något nytt (gammalt) material som man bara måste lägga vantarna på. Delar av garnet nedan har jag köpt billigt då jag gick textillärarutbildningen, och en del har jag fått av mamma och av vänner. Alltsammans är tvåtrådigt växtfärgat ullgarn. I mina ögon är det en skatt.

 

Och är det så att jag någon dag skulle få tråkigt, kan jag alltid nysta garn!