Året som gått

I tisdags var det nyårsafton och nu har ett nytt år dragit igång. Ett väldigt spännande år, helt klart. Här om dagen satt jag och kollade igenom vad vi gjorde under år 2013 och tänkte lägga upp en bild från varje månad. Det var inte det lättaste, från några månader finns nästan inga bilder, och från andra en hel drös. Och av tolv månader, så representeras fem av dessa från stugan!

Året börjar, isande kallt med massor av snö, långt ifrån vad vi sett i starten på detta år. Ljuset börjar sakta återvända, och jobbet och skolan drar igång efter julledigheten.

I februari möblerar vi om vardagsrummet, vilket vi kände oss ganska nöjda över. Vardagarna spenderas på jobbet och veckorna rullar på ganska snabbt.

I slutet av mars firade vi påsk, och som de flesta andra år görs detta bäst i stugan. Soligt och härligt väder, och det gick att vara utomhus största delen av dagen.

I april kom värmen på riktigt, och det var i april som jag tog årets första dopp. Snön tinade bort från taket och vi kunde fira med en ice cream float i värmen.

Det fantastiska vädret fortsatte in i maj, och så fort det fanns möjlighet hängde vi i stugan. Vi byggde en drivbänk och satte potatis och morötter. Vi lade även nät i sjön och fick upp en monster stor abborre.

Det fantastiska vårvädret förde med sig en rekordtidig bärsäsong, och i slutet av juni kunde man redan börja plocka blåbär. I juni åkte vi på en fisketripp till älvdalen och därifrån fortsatte vi till spelmansstämmor och så klart, en tripp till stugan. En resa till Azorerna bokades även in i juni.

Så i slutet av juli åkte vi till Sao Miguel, en magisk ö med tropiskt klimat. Där fick vi se delfiner och kaskelotvalar, och vara med om massa andra trevliga äventyr.

Någonstans mitt emellan Älvdalen-resan och Azorerna, var vi även på en tripp till Gotland, och jag undrar fortfarande hur vi han med allt detta. På Gotland vandrade vi runt Fårö och tog oss slutligen ned till Visby med våra tunga ryggsäckar. En utmattande men underbar semester då vi vandrade 11-12 mil.

I augusti började vi båda jobba, och tog varje tillfälle i akt att förlänga sommaren på helgerna. Vi hängde åter i stugan, plockade 7 sorters bär, och väntade på att få skörda vår potatis.

Och så i september var det äntligen skördetider. Potatis och morötter plockades upp och trädgården ordnades upp inför vintern. Fyra månader senare, idag, kan vi fortfarande njuta av vår egenodlade potatis, då vår potatiskonsumtion inte är så stor, så räcker det länge.

September och oktober rullade vidare i ett rasslande tempo. Vi jobbar båda vidare och det var istort sätt det enda som det fanns tid till.

I slutet på oktober kom äntligen ett efterlängtat höstlov, i alla fall för mig. Vi återvände till stugan och David pendlade därifrån till jobbet istället för hemifrån, vilket faktiskt blir närmre.

November gick ännu snabbare än oktober, och det här är den enda bild jag har från denna månad. Den fantastiskt goda knäckebröds-pizzan, som jag tror vi måste upprepa någon dag snarast.

Och i december beslutade jag mig för att göra ett blogginlägg varje dag fram till jul, vilket jag faktiskt lyckades med. Och året slutade vid detta fint dukade bord, hos mina svärföräldrar. Som året innan hade vi alla tre par bidragit med en varsin rätt, så att det tillsammans blev en mumsig meny. Sedan spelades spel och bordscurling fram till tolvslaget. Och tolvslaget skålades in på Åkermanskulle, med en massa fyrverkerier och en stjärnklar himmel.

Gott nytt år! 

Azorerna - borta otroligt bra, men hemma bäst.

Hur härligt vi än har haft det, måste jag säga att det är skönt att vara hemma igen. Det lilla uttrycket "borta bra med hemma bäst" stämmer då alltid in för mig. Den här sommaren har vi då varit borta mest hela tiden. Dagarna vi har sovit i vår egen säng når nog inte upp till tvåsiffrigt antal ens.
 

Azorerna, eller ja, Sâo Miguel som vi var på, var helt magiskt. Naturen var otroligt vacker och klimatet tropiskt. Ovan har vi de "kända" cetes sitades, som betyder tvillingsjöarna, vilket ligger i en gammal vulkankrater på höga höjdmetrar. Vi ömsom cyklade och gick upp till denna vackra plats, och sedan slingrade vi oss längs serpentinvägar ner till sjöarna för att avnjuta en lunch på en strandkant.

Det är ett av de mest ansträngande träningspassen jag varit med om, speciellt i den tropiska värmen och med solen i zenit. Jag tror det blev nästan 6 mil sammanlagt den dagen, med extrem lutning. Och nerförsbackarna på hemvägen blev så branta att man ständigt fick hålla in handbromsarna.   

Hur som helst så var det sagolikt vackert och jag är glad att vi gjorde en kraftansträning för att ta oss till sjöarna för fots och med cykel. Att åka tid med buss skulle gjort att man missade många vackra vyer.

 
På tillbaka vägen stannade vi kort till vid en tredje sjö. Det komiska är, att jag efter resan återfinner samma vy i Gudrun Sjödéns senaste klädkatalog, som jag fann i brevlådan då vi kom hem.   

En annan dag tillbringades ute till havs där vi fick se valar och delfiner. Delfinerna imponerade verkligen på mig, och jag var glad att vi hade den dära undervattenskameran med oss.

Sen fick vi se åtta kaskelotvalar. Otroligt häftigt. Speciellt när de dök ner under ytan så man fick se den magnifika stjärtfenan. 

Och självklart hängde vi på stranden och solade, hoppade i vågor, och snorklade bland lavastensklippor. Och jag lyckades, eller ja, råkade, bli bränd av en Azorisk giftmanet, något jag fortfarande har kvar brännmärken av.

Och vi besökte Antonio Borges park som låg i Ponta Delgada, vilket var staden i bott i under vår vistelse. Där i parken fanns detta häftiga träd. Jag försvinner helt bland detta virrvarr av rötter.

Och så åts såklart ett antal kulinariska rätter. Mycket fisk och skaldjur. Gott!

Så var vi då som sagt äntligen hemma igen. Mycket har vi upplevt, och jag hoppas att jag vilken dag som helst vaknar upp och känner mig redo för en ny termin och nya elever. Snart är det dags att gå tillbaka till vardagen igen, vilket som tur är också har sin charm!

På resande fot...

David och jag har semester och är mestadels på resande fot. Senaste veckan har vi hunnit med fiske i älvdalen, bingsjöstämma, ett stopp i stugan och sedan delsbostämma. Det har ätits grillad fisk, plockats bär i massor, vi har dragit upp den första potatisen ur landet och dansat polska.

Vi har det oförskämt bra.

Vi ägnar oss åt livsnjuteri på hög nivå.
Idag spontanbokade vi en tripp till Gotland för att vandra och cykla runt en vecka. Imorgon går båten!

Vi hörs snart igen :)

Budapest, tur och retur.

Jag kom nyligen hem från en tripp till Budapest. En fantastisk stad som passade mig perfekt. Jag är egentligen ingen stadsmänniska, och har tidigare trott att jag inte gillar dessa stadsresor. Inte heller är jag någon globetrotter, även fast jag faktiskt älskar att resa. Men det finns många skäl till att inte resa. Det är dåligt både för ekonomin och miljön. Vilket är de största anledningarna till att jag inte reser så mycket. Men sen har vi ju även hälsoaspekten att tänka på. Att komma till ett annat land/en annan stad och glömma bort allt jobb och vardagsbestyr är rena medicinen för hälsan kan jag tycka. Och för att inte tala om all inspiration man hämtar med sig hem från resor.

I Budapest hade vi turen att möta våren, precis som jag önskade. Och dagarna spenderades med att promenera staden runt och titta på alla vackra byggnader, äta god mat, och slappa vid Donau.

Kvällarna spenderades tillika med att vandra runt i staden, besöka pubar och umgås. Budapest är en magisk stad på natten, och alla byggnader är belysta så att de ser ut som Disneyslott allihopa.

Uppe vid Fiskarbastionen, på Budasidan, fick man en fantastisk vy över staden, och finast var det då nattetid med utsikt mot Donau och den ståtliga parlamentsbyggnaden. 

Mina favoriter i staden, förutom vyerna, är den stora saluhallen, de varma källorna, och för att inte glömma, det mysa tecaféet som vi hittade.  

Vi han bara med att besöka ett av alla de badhus som finns i staden. Och valde då det mest "kända" stället, Széchenyi termalbad, som vi blivit rekommenderade att gå till. Det är Europas största termalbad, och ligger närbeläget i staden, i stadsparken. Jag måste ändå erkänna att jag inte blev jätteimponerad av detta ställe, vilket antagligen beror på att man hört så mycket om dessa bad och därför hade en del förväntningar. Självklart var det avslappnande och välbehövligt efter alla kilometrar till fots, men jag hade föredragit lite varmare vatten och skönare stämning. Kanske andra bad i staden kan erbjuda detta?

Den stora saluhalen som vi besökte var välfylld med grönsaker, kryddor, korvar och bakelser, och bodde jag i staden skulle jag absolut promenera dit var och varannan helgmorgon för lite livskvalitet och fräscha grönsaker.

 

Men bäst av allt på resan var nog detta tehus. Ett hobbitplace utan dess like, med loft, kuddar, tygstycken och mattor. Precis vad jag älskar. Och massa goda teer så klart. Och ville man fanns även kaffe, viner, öl och vattenpipa på menyn. Vill ni hitta hit, så leta efter en liten oansenlig hobbitdörr med en metallskyllt med namnet Altair teaház på. Detta är ett måste att besöka om du gillar te.


Nu är jag tillbaka i vardagen igen, med rättning av uppgifter, utvecklingssamtal och lektionsplanering. Men denna vardag känns ändå berikad med inspiration från denna resa och med hopp om våren. Och snart är det lov igen, veckorna rasslar iväg!