Solsken + Glass = Sant

Äntligen finns det tid för fikastunder på taket igen. Efter en 30 minuters löprunda igår eftermiddags kändes det extra bra att sätta sig i takgluggen i solen och njuta av en kopp glass och en liten whisky. Testade faktiskt för första gången att göra Ice cream float, vilket alltså är glass simmandes i coca cola. Låter kanske äckligt, men det var det inte. Sedan kunde jag inte låta bli att slänga på några bananskivor på toppen. Banan förgyller det mesta, enligt mig.

Vårdagjämning - jo, pytsan.

Idag är det vårdagjämning, men våren är inte på långa vägar här. Men för att hylla den stundande våren kommer här några somriga takbilder.

Som den takfetischist jag är så är nog taket det jag har saknat mest den här vintern. Att få sitta där i solnedgången och dricka en kopp rykande kaffe, och i bakgrunden höra bruset från staden och trafiken. Haha, så cheesy, jag vet. 

En av alla de fantastiska tak-kvällarna var denna septemberkväll, då jag och mina kollegor från mitt sommarjobb hade teparty på taket.

Taket är lika trevligt att umgås på i flersamhet som i tvåsamhet och ensamhet. Bäst kan det nog ändå vara i tvåsamhet. Då har man både någon att prata med och gott med utrymme att sträcka ut sig på. Och nästan varenda middag i somras, avnjöts på denna underbara lilla takplätt.

 Denna takplätt som nu är täckt av otäck snö.

Så denna vårdagjämning, med nordanvind och flera minusgrader, håller jag tummarna för allt vad det går för att det snart ska bli vår.

En sista kväll på taket?

sitter på taket igen. Med en kopp kaffe. Det har varit en hård arbetsvecka, som uppskattningsvis kommer att sluta på 65 timmar. Men nu är proven rättade och kommentarerna till utvecklingssamtalen skrivna. Börjar känna mig lugn igen.

Och vem skulle inte känna sig lugn med denna utsikt?

Veckan som gick, gick väldigt fort.

Tiden rullar iväg. Det känns som att jag är inne i ett ekorrhjul och springer... och fort går det. Under veckan som just passerat har jag hunnit med en spelmanspub på Tennstopet, ett föräldramöte, firat mamma som fyllt år med en middagsbjudning, igår hade vi teparty på taket och mellan allt detta har jag klämt in jobb och ännu mera jobb. Tillika har jag varit förkyld i snart 1 1/2 veckas tid. Vilken underbar kombo!

Här kommer i alla fall lite bilder från veckan.

När mamma fyllde år lagade jag och syster en middag och bjöd över mamma och pappa. Då var det verkligen en fördel att bo mitt emot varandra. Vi hade öppna dörrar och sprang emellan lägenheterna medan vi lagade mat och efterrätt. Vi bestämde oss för att duka i vårt kök eftersom syrrans kök blev så rörigt när vi lagade maten där.

Det bjöds på torskrygg (MSC-märkt så klart!) med blomkålspuré, stekt sparris och sockerärtor, baconsmulor och till det skirat smör med pepparrot i. Syster var mest ansvarig för middagen, och det blev riktigt lyckat.

Jag ansvarade för efterrätten och det blev en chokladmousse med halloncremé och färska hallon på toppen. Mycket smarrigt.

Sen följde några dagar med jobb, och så kom äntligen fredagen, med ett spontant teparty på taket.

Och det kan ha varit sista kvällen på taket för i år. Det var riktigt kyligt. Men med filtar och värmeljus satt vi där ute länge och drack te, åt mackor, ost och kex 

Alla tog med sig lite olika läckerheter, och självklart blev bordet överfullt och lika så magen efteråt.

Vi trängde ihop oss och satt fem personer på taket. Jag satt längst ut med denna trevliga vy över söders höjder. Tomater och kryddväxter börjar vissna ned och det märks att hösten är i antågande. Det börjar bli dags att hänga upp gardiner och tända ljus inomhus, för nu är sommaren över.

Kvalitetstid med mamma.

I fredags hade jag fredagsmys med mamma. Både David och pappa var bortresta, så vi gräsänkor passade på att ha lite kvalitetstid med varandra över en kantarellpizza på taket. Jag har jobbat väldigt mycket den sista tiden så det kändes bra att bara få en lugn kväll tillsammans med mamma.

Det blev middag på taket bestående av sallad, kantarellpizza, melon, körsbärstomater och vin till det. Kantarellpizzan slängde jag ihop av det som fanns hemma, vilket blev väldigt lyckat.

Jag gjorde en vanlig pizzadeg, kavlade ut den tunt, och istället för tomatsås bredde jag ut ett tunt lager med tomatpuré på bottnen. Sedan strödde jag över kantareller som jag smörstekt med vitlök, salt och peppar. Och så hade jag oliver, soltorkade tomater och ost i kylen. Efter att pizzan gräddats strödde jag över strimlad, lufttorkad skinka och dekorerade det hela med en persiljekvist.

"Godaste pizzan jag ätit" var mammas kommentar. Inte illa. Tack för en trevlig kväll!

Kvarterets Karlsson på taket.

Jag är så glad över att inte ha någon balkong, och istället ha en vindslägenhet med detta tak att hänga på. Det är så skönt att sitta där högst upp i huset, på kvällen, och lyssna på stadens brus nedanför och som i det här fallet, dricka en smoothie och äta äpplen i klyftor.

Många kvällar har spenderats här, på taket, både i goda vänners lag och i lugn ensamhet. Oftast med David, men även som vid det här tillfället, med vår närmsta granne, min syster. Många fler takbilder kommer nog dyka upp på bloggen, för här trivs vi. Och nu hoppas jag på en lång varm höst så man kan sitta ute långt in i september-oktober.